Inleder denna blogg med en bild. Ber om ursäkt för kvalitén då det är avfotograferade bilder från en storskärm.
Förra veckan deltog jag tillsammans med ca 300 andra Socialdemokratiska förstanamn från hela Sverige i våra framtidsdagar. Ett perfekt läge att prata med andra om deras nuvarande läge och utmaningar. Det råder ingen tvekan om vilken fråga som de allra flesta arbetar mest med. Kan ni gissa? Just det, den demografiska utvecklingen! Under första dagen fick vi ett mycket talande exempel kring demografin från SKR (Sveriges kommuner och regioner) och deras chefsekonom.
Det bilden beskriver är Svenska kommuner med minskande befolkning över tid. (grön = minskning)
2014 såg man en minskning i större delen av Sverige även om den var störst i norra Sverige. I Nybro gick vi stadigt nedåt och låg som lägst på ca. 19400 invånare. En förändring skedde dock efter flyktingvågen vilket syns på bilden från 2019. I Nybro växte vi snabbt och kraftigt med ca. 1000 invånare på mindre än 3 år och 2017 hade vi ca 20400 invånare och det föddes mer än 250 barn. Men som ni ser på bilden för 2024 kom vändningen snabbt och täcker nu stora delar av Sverige igen. När vi går in i 2026 så har Nybro minskat i befolkning kraftigt från 2017 och är nu nere på ca 19.800 och det föddes 2025 rekordfå barn i Nybro, under 150st. En titt på 2029 så förstår ni åt vilket håll vi fortsätter att gå. Risken är stor att vi kommer hamna under de 19400 vi hade 2014.
På den första av dessa två bilder ser vi den demografiska utvecklingen över tid. De mörka fälten är 2014-2024 och de röda 2024-2034.
Under tiden 2014-2024 har Sverige haft en ökning av barn 0-19 på ca 200.000 men den kommande 8 årsperioden kommer vi se en minskning på ca 200.000 barn 0-19. Detta samtidigt som vi ser en kommande ökning av framförallt +85 år över hela Sverige.
Det tar oss in på den andra bilden. Denna förändring kräver anpassningar av den kommunala verksamheten och framförallt vart vi lägger våra medel. Mellan 2015-2022 så var vi fortsatt tvungna att lägga stora medel på utbyggnad av förskola- och skola. Men efter 2022 har detta tvärvänt. Man ser att förskolan borde justerats redan 2020 när barnminskningen började komma. grundskola kom in under 2023 och där hade man behövt justera ner och anpassa. Men kollar vi framåt 2026-2030 så måste vi agera NU! För samtidigt som den gruppen minskar så ökar den äldre gruppen. Vi får mindre skattemedel i och med befolkningsminskningen samtidigt som vi måste anpassa verksamheterna efter demografin. I nuläget vet vi att både vår skolverksamhet och omsorgsverksamhet kostar mer än jämförbara kommuner och därför behöver vi anpassa i båda områdena. Men att inte göra några större anpassningar i form av nedläggningar av enheter kommer att innebära behov av hyvling vilket innebär färre resurser i alla klassrum, något som drabbar alla och är långsiktigt ohållbart.
Samtidigt ser vi på dessa bilder hur stödet från staten minskar. Den första bilden visar generella statsbidrag där den mörka linjen är till kommuner. Vi ser en topp under pandemin som sen efter 2022 störtdyker. Generella statsbidrag är stöd från staten som vi kan använda till de delar där vi behöver dem mest utan krav på återrapporter. Dessa är inte inflationssäkrade så samtidigt som inflationen rusade har alltså bidragen fortsatt sjunka samtidigt som varje krona har blivit mindre värd. Så med detta sagt så förlorar vi inte bara intäkter på skattemedel utan också stöden från staten.
Den andra bilden visar inga summor men beskriver det negativa med riktade statsbidrag. Något som vi istället sett öka till viss del. Ni ser t.ex. på de generella stöden att det inte finns en topp vid flyktingkrisen. Det beror på att då fick vi massor av riktade stöd, det är därför ni ser att de generella stöden istället minskade under denna period. För att hantera de riktade statsbidraget ökade administrationen mycket.
För varje riktat stöd måste sökas, dokumenteras hur stödet används för att se återrapporteras. Det betyder att en stor del av riktade statsstöd också innebär ökade kostnader för uppbyggnad av verksamhet. Det är alltså exakt som bilden beskriver, det ökar ojämlikheten mellan förvaltningar, det minskar effektiviteten och försvårar planeringsförutsättningarna.
För det kan bli så att året efter man gjort allt så kan regeringen besluta sig för att ta bort stödet vilket hänt många gånger och då sitter man där med en verksamhet som inte längre är finansierad.
Då tvingas man avveckla verksamhet eller minska bemanning och genast finns det då en artikel i media att någon drabbas eller att man gör besparingar i t.ex. omsorgen. Jag tar dem som exempel då vi i samband med pandemin fick mycket riktade stöd för att stärka omsorgen som sen togs bort av den nya regeringen. Artikeln i media skapar en ny storm på sociala medier där lokala politiker kallas både det ena och det andra och beskrivs som idioter.
I Nybro har vi historiskt inte varit tillräckligt snabba och tuffa att ta denna typ av beslut vilket gjort att vi över tid byggt upp en verksamhet som vi inte har råd med. Det gör att våra underskott blivit större än de borde blivit. Detta försöker vi nu rätta till genom att göra anpassningar efter demografin, minskade generella statsstöd plus annat. Det är därför det just nu storm i media, sociala medier och via protester.
Men gör vi inte omställningarna som behövs så kommer det bli ännu värre framåt.
Jag hoppas att vi efter valet ser en förändring kring statsbidrag, där man vågar ge kommunerna mer generella, inflationssäkrade statsbidrag som vi kan arbeta tryggt och långsiktigt med för att skapa rätt förutsättningar inom välfärden. Vi kan och ska göra vår del att ställa om, men vi behöver fortsatt stöd från staten.